"Det var väldigt fint att få så nära läsning av en grupp"

Publicerad 2019-12-18

Alba Mogensen började skriva sin debutroman Hon den roliga, W&W 2019, på Jakobsbergs folkhögskola. Foto: Alexander Mahmoud.

Alba Mogensen gick "Skriv!–Projekt: Skönlitteratur" våren 2017 på Jakobsbergs folkhögskolas författarskola. Där påbörjade hon arbetet med sin roman "Hon den roliga" som hon sedan skrev färdig och som i augusti 2019 gavs ut av Wahlström & Widstrand.

Vi hörde av oss till Alba och ställde några korta frågor om boken och om hennes tid på författarskolan.

Stort grattis till boksläpp och romandebut! Hur känns det nu?

Tack! Det känns så bra. Enormt att människor som jag inte känner och som inte känner mig läser den och hör av sig och berättar om sina upplevelser. Så glad och stolt över boken.

Vill du berätta lite kort om boken?

Det är en berättelse om identitet och vänskap. Den utspelar sig den varmaste sommaren någonsin i Malmö. Joan är nitton år när en bil i åttio kilometer i timmen kör rakt in i henne. Hon klarar sig med en hårsmån från döden. Efter bilolyckan måste hon ta hand om sin skadade kropp samtidigt som hon tvingas ta ställning till en helt ny identitet: den som överlevare. Före olyckan var hon som vem som helst, en nittonåring som tyckte om att dricka öl och ville resa Europa runt. Efter olyckan är det enda som spelar någon roll att hon lever.

Jag har skrivit en roman om det som händer efteråt. Den handlar om vänskap, kroppens mekanismer och att försöka skapa en ny identitet efter en nära döden upplevelse. För hur blir man åter sig själv, en person med intressen och humor och sorg och skratt när det enda som är viktigt är att man är vid liv?

Du har tidigare gått här på författarskolan. När du bestämde dig för att söka till kursen, vad var det du tänkte att du behövde hjälp med?

Jag gick projektkursen på distans i ett halvår mellan januari 2017 och juni 2017. Det var väldigt fint att få så nära läsning av en grupp. Vi lämnade in och läste varandras texter och gav feedback varje vecka. Den sortens läsning var anledningen till att jag sökte kursen och det är jag väldigt nöjd med. Det var även väldigt bra för mig med en tydlig deadline varje vecka, det funkade som en sporrande faktor. Även om jag gick kursen på distans var det också bra att få ett sammanhang av skrivande människor runt sig som tog text på stort allvar. Jag sökte kursen för att få just det allvaret och det är jag glad för.  

Vad fick du ut av kursen som helhet?

Jag fick ett halvt råmanus på drygt hundra sidor som jag sen jobbade vidare med och som idag är min bok. En del av scenerna i boken är sådana jag jobbade om flera gånger efter kommentarer från andra i min skrivgrupp, det var en stor tillgång. Även en tillgång att få ett kontaktnät av skrivande människor!

Något särskilt minne du bär med dig, som du känner betytt extra mycket?

Minns att det var väldigt fint på en av dagarna vi befann oss på skolan hela gruppen i slutet av terminen. Varm sol och försommar. Tove Folkesson höll en fantastisk föreläsning och senare på eftermiddagen läste alla en kort text ur sitt projekt. Trygg stämning, det var fint.

Har kursen betytt något för att du blivit klar med och fått din roman utgiven? Vad i så fall?

Kursen betydde att jag på allvar påbörjade arbetet med romanen och att berättelsen fick en ny riktning. Från det arbetade jag sen vidare med den till det som är min publicerade bok idag. Så ja, på så sätt betydde den att jag blev klar med boken, att jag började med den där.

Skulle du kunna rekommendera kursen till andra?

Absolut. För någon som vill ägna ett halvår åt att skriva och få närläsningar av sin text och läsa andras är det en bra kurs! Jag lärde mig även mycket av att läsa andras text - både privat som läsare men även som författare, det är enklare att se på t ex dramaturgi när man läser andras verk än sitt eget. Det kunde jag sen föra in i mitt eget skrivande.